17.30 lämnar bilen parkeringen för att sedan rulla i 8-9 timmar. Vi ska fira midsommar uppe i Bollnäs hos min bäsa vän Axel. Ska bli så mysigt (och såå skönt att lämna allt och bara få vara i några dagar). Har inte varit där uppe sedan 2007 (han har varit här nere!), så det är som ni förstår på tiden att jag/vi tar oss uppåt landet. :) Första resan vi gör som familj. Helt galet vad mycket man ska tänka på när man har barn med sig, nästan så jag skulle behöva en nanny som packat åt mig ;) Men jag tror jag fått med det mesta, annars får det bli shopping där. Det vore ju inte så dumt, haha! För övrigt så känner jag fortfarande av sjukan vi haft i familjen, men jag hoppas det försvinner, så man kan njuta till 110% på sin mini semester. Om vi inte hörs, GLAD MIDSOMMAR PÅ ER!

 

Nu är jag redo att dela med mig av de värsta 15 minuterna i mitt liv. I fredags åkte famijen till Köpcentret i Hyllinge för att handla ingredienser till tårt beställningen Markus hade på lördagen. Vi tittade också efter en dop present till lilla Tilda. Efter detta satt vi oss ner och tog en fika. Efter 45 minuter så bestämde vi oss för att åka hemåt. Kira var trottsig och rastlös och Markus hade två tårtor att på börja. Vi reser oss och sedan var hon borta! "Har du Kira" frågar Markus. Och paniken kom. Var är vårt barn? Markus ropade försiktigt "Kira kom så ska vi köpa en klubba?" Men ingen respons allt. Känner hur magen knyter ihop sig och rädslan börja komma mer och mer. "Markus, var är Kira, var är mitt barn?" hör jag mig själv säga. "Andas Emma, hon har bara gömt sig ska du se. Stanna här ifall hon kommer tillbaka" säger Markus. Jag står blickstil, vågar inte röra mig, vågar inte blinka. Markus kommer tillbaka med oro i blicken. Jag känner hur tårarna rinner längs kinden och jag kan inte längre hejda mig "VAR ÄR MITT BARN?" säger jag hysteriskt. Ingen reagera. Folk åt som inget. De satt i sina bubblor. Jag börja gå fram till alla "Har ni sett min dotter. Rosa heldress, blond, långt hår, heter Kira?" Men inge reagerar, ingen bryr sig. Inget gör något. Jag går in på H&M och möts av en anställd, hon tittar på mig och ser att något hänt. Hon ber kunden i kassan vänta och går fram till mig. "Har du sett mitt barn?" säger jag och jag hör själv hur jag låter, som ett vrak. Hon tar mig intill sig och ringer vakterna. Markus ringer "Har du henne, har du mitt barn?" frågar jag hysterisk. "Nej...." svarar Markus. Kvinnan från H&M skickade ut sina anställda för att leta. De gick även in på KappAhl och bad dom leta. Alla letade, alla utom kunderna. Jag hinner tänka mycket. för mycket. Och tårarna forsar. "Var är mitt barn, var är min dotter, har någon tagit mitt barn?" Tankarna maler och maler medan jag står frågande mitt i gången. Alla stirrar, men ingen gör något. Markus ringer igen "Jag har henne! ..........." säger han. "Han har henne, han har mitt barn, min flicka, mitt liv" säger jag. Kvinnan från H&M hör mig och ringer till vakterna och säger att de har hittat flickan. De anställda gick tillbaka och jag stod kvar. "Gå till din dotter nu och krama om henne ordentligt." sa kvinnan. Jag kom på mig själv och rusade in på Cubus, där hon hade gömt sig bland alla kläder. "Hej mamma!" säger Kira som om inget hade hänt.

 

Förutom Kira, för hon är en riktig pappagris. Jösses alltså. Denna ständiga kamp på morgonen. Att var morgon förklara för en två åring att pappa är inte här, han jobbar. Det är lättare sagt än gjort. Hon är två år, man kan inte förvänta sig att hon ger ett svar "Jaha, men då vet jag". Utan det är förtvivlan, krokodil tårar och massa där till. Det gör så ont i mamma hjärtat. Inte att hon inte vill till mig, för jag vet att hon älskar sina föräldrar lika mycket.Och att detta är en liten period grej.  Men just på senaste tiden har hon inte sett sin pappa så mycket som hon brukar. Och självklart svider det i hennes lilla hjärta. Men nu är helgen här och de ska busa och mysa som bara den, medan mamman pluggar på lite extra, så vi kan njuta av vår mini semester nästa vecka. :)

 

Ångest. Ångest. Ångest. Ångest. Alltså fy för denna ångest. Vi var vid havet igår och tittade, Markus försökte lära Kira fiska krabbor. Gick sådär. Kira fick napp två gånger, men fick aldrig upp dom till ytan. Efter en timme bestämde vi oss för att åka hem. Kira var trött och jag frös. Hoppa in i bilen, och begav oss hemåt. Väl hemma inser vi att vi tappat Musen (snutten). Tog samma väg tillbaka, men kunde inte hitta den. Vi kollade i dike, bland stenar, på bryggan, men den fanns inte där. Putts väck! Hennes Mus som hon haft sedan hon var någon månad gammal bara. Alla minnen med den, bara borta. :( Lovade Kira att vi skulle köpa ny imorgon. Och som tur va så accepterade hon det utan problem. Var värre för hennes föräldrar som hade sådan ångest (och har än) och kunde knappt somna inatt, haha.

 

Hyresvärden har varit här. Kolla "miljö saker" och även lite på våra fel anmälningar. Ska få ny spis, äntligen! Och det pratades lite om nya golv. Hoppas! De vi har nu är hemska. Slitina, massa fläckar överallt, och plastmattan i köket glider och bubblar sig när man går på det.

Ska hoppa i skorna snart och hämta prinsessan på dagis. Tror vi ska ta e promenad inom lekplatsen på vägen hem. :) Känner för lite mamma och dotter bus. Hon har blivit så pappig så tror det kan uppskattas av oss båda, nåja, i alla fall mamman ;)

 

Vilken dag vi hade igår. Sovmorgon till 9.15, väl behövligt för damen som hade mardrömmar hela natten. Vid 11.00 tog vi bussen till stan, till Kiras stooora förtjusning. Att den stora gula bussen kan vara så rolig, haha.Väl i stan var vi inom banken, sedan raska steg mot Hembygdsparken för mys och bus med fina Mette och Filippa. Solen stekte hela dagen och Kira levde livet. Vi tittade på djuren, busade på lekplatsen och njöt. Det gled ner både lunch, dricka och glass i våran magar. Var en perfekt eftermiddag med underbara tjejer. På kvällen tog Markus och Kira ett dopp i poolen. Hann inte mer än komma upp i pappas famn fören hon somna. Det har ALDRIG hänt (förutom som bebis då) att hon somnat så. Så ni kan ju gissa hur nöjd pappan i huset var? Hihi

 

Kira fick ju en pool härom dagen, tänkte hoppa ner i den igår men upptäckte att jag har ingen bikini alls. Kasta ju alla förra sommaren. Antingen var de för stora eller för "slitna". Så nu måste jag ju köpa nya, suck vad jobbigt ;) Hittade många fina på Gina Tricot, men med den kropp jag har nu, så får jag nog hitta något mer hel täckande. Haha. Så jakten pågår. Men dessa nedanför, var några favoritet från Gina Tricot. Tips tips! :)

 

Vilken dag det blev igår. Trots full kaos och lite tid, så fixade allt sig och Josephina blev firad med dunder och brak. :) Eftersom det blev sent för Kira igår, tänkte vi att kanske hon bjöd på sovmorgon, men icke! Så var bara att sparka igång denna lördag långt innan tuppen gal. Frukost, förmiddags mys hos Markus mormor och morfar, och nu ligger Kira och vilar lite halv sen middag. Efter vilan blir det en tripp till Godisbutiken för lite lyx till kvällens film. Har ni några förslag på en bra film förresten? Haha.

 

Yeeey, veckans bästa dag är här, och som lite extra krydda på det hela så är det Josephinas student idag. Kan inte fatta att min syster tar studenten, hon är ju så liten. Hihi. Okey, kanske inte så liten ;) Missar utsläppet, men du ska bara veta hur galet stolt jag är över dig! Ikväll firas det med god mat, dryck och en massa skratt. Älskar dig skrot nisse! <3

 

Men innan dess så har jag häcken full. Bullarna ska fram, det sista på tårtan ska fixas, Kira ska bada, Texas ska rastat, klä på Kira och mig själv. Sedan ska vi invänta sambon som jobbar. Sedan får det gå raket fart in i dusch och hopp i kläder, haha! Detta med att planera alltså ;)

 

 

På fredag tar min syster studenten, och jag har inget att ha på mig. Tycker i alla fall jag. Markus tycker jag har massvis, men han vet ju såklart inte vad han snackar om ;) Såg dessa nedanför hos Gina Tricot i helgen, mycket snyggare i verkligheten. Men kan inte bestämma mig om det är något jag vill ha, och änne värre, vilken färg. Fanns en hel del. Får nog ta en sväng på Väla i veckan. Känna, klämma och prova. Usch vad jobbigt det lät ;)

Jag är världens stoltaste syster. Idag har jag haft en hel dag med Josephina. Fix inför bal stod på schemat! :) Starta dagen med mys morgon, sedan två timmar hos frissan. Galet snyggt blev det. Efter blev det smink som Ronia (andra systern) fixade. Precis som frisyren så blev det så himla fint. Stilrent och fantastiskt. Massa prat, skratt och tårar (jag är världens klenaste människa sedan jag fick barn, lipar för allt!), sedan skulle klänningen på. M A G I S K T! 

 

Vilken dag vi haft. Plus grader, sol och en glad dotter. Kan säga att det över väger det faktum att hon väckte mig, eller ja hela familjen klockan fem imorse. ;) I eftermiddags kom finaste Mette hit och visade upp sin lilla prinsessa, Filippa. Hon var såå fin, så perfekt. Man blev ju inte lite bebis sjuk. Hihi!

 

Efter kvälls mat och nattning av en styck "vill inte sova" dotter så sitter jag och slö tittar på olika sidor. Måste fylla på Kiras garderob (och min!!!), den ekar. Har redan gjort en liten beställning på lite shorts och linnen till henne, men mer behövs. Såklart ;) Hur fina är inte dessa nedanför från KappAhl? Har fastnat i djurmönster-världen. Hon har redan en leopardmönstrad klänning, och jag själv har en zebramönstrad klänning. Dessa måste ju nästan få flytta in hos hon, eller hur? ;)

 

Som ni kanske misstänkt, så gjorde jag mitt muntliga idag. Jag var såå nervös den sista timmen så jag kunde knappt tala. Givetvis helt i onödan, precis som Markus och alla andra sagt. Det gick toppen. Behövde inte ens "lida" i trettio minuter som var bokat. Läraren var super och väldigt förstående. Jag som inte är en blyg person i vanlga fall könde knappt igen mig själv, haha. Men det lossnade och jag fick ett E. Mer än nöjd!